Av Samboavtal.nu · Uppdaterad
Kontrollerad mot Riksdagens lagtext, ändrad till och med SFS 2025:563. Generell information, inte individuell juridisk rådgivning.

Sambolagen i korthet – det viktigaste först
Ska ni flytta ihop eller köpa en bostad tillsammans? Sambolagen är ett grundskydd för ert gemensamma hem om förhållandet tar slut. Den säger däremot inte att ni ska dela på allt ni äger. Det är främst bostad och saker till hemmet som ni har skaffat för att använda tillsammans som kan behöva delas.
- Bostad och bohag som köpts för ert gemensamma bruk kan vara samboegendom, även om bara en av er har betalat.
- Vid en bodelning är huvudregeln att nettovärdet av samboegendomen delas lika efter de skuldavdrag lagen tillåter.
- Bodelning sker inte automatiskt. Någon måste begära den, normalt senast ett år efter att ni har separerat.
- Ett samboavtal kan undanta hela eller delar av samboegendomen från bodelning. Det bestämmer inte i sig vem som äger något.
- Sambor ärver inte varandra enligt lag. Bodelning, testamente och försäkringar är olika delar av ert skydd.
Reglerna finns i sambolagen (2003:376) hos Sveriges riksdag. Här förklarar vi dem med vardagliga situationer. Exemplen är påhittade och förenklade, inte berättelser om verkliga kunder eller besked om hur en viss tvist kommer att sluta.
När räknas ni som sambor?
Enligt 1 § är sambor två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll. Ni behöver alltså både ha en relation och dela ett gemensamt vardagsliv. Två kompisar som delar lägenhet blir inte sambor i lagens mening bara för att de lagar mat tillsammans och delar hyran.
Lagen gäller bara samboförhållanden där ingen av er är gift. Det finns ingen bestämd sexmånadersgräns eller annan enkel tidsregel som automatiskt gör er till sambor. Hur ni faktiskt bor och lever spelar roll. Folkbokföringen kan vara en del av underlaget, men det räcker inte att enbart titta på adressen.
Att vara tillsammans länge men ha varsin bostad är därför inte samma sak som att vara sambo. Om ni däremot köper en bostad med planen att bo där gemensamt kan avsikten med köpet få betydelse för om bostaden blir samboegendom när ni flyttar ihop.
Läs mer om gränsdragningen i guiden När gäller sambolagen?. Inför själva flytten finns också vår checklista om att flytta ihop och dela vardagen.
Vad ingår i sambolagen? Bostad och bohag
Samboegendom är det juridiska ordet för den gemensamma bostaden och det gemensamma bohaget som har skaffats för gemensam användning. Avsikten vid köpet är central. Vem som betalade eller står på kvittot avgör inte ensam om något ska ingå i en bodelning. Definitionerna finns i 3–7 §§.
En bostad som ni skaffar för att bo i tillsammans
En villa, bostadsrätt eller hyresrätt kan vara er gemensamma bostad enligt lagen. Om en av er köper en lägenhet för att ni båda ska bo där kan den bli samboegendom trots att bara köparen står som ägare. Att äga bostaden och att kunna behöva dela dess värde i en bodelning är två olika frågor.
En bostad som en av er redan ägde och bodde i innan ni planerade ett gemensamt hem ingår däremot normalt inte bara för att den andra flyttar in. Att hjälpa till med räntor, renovering eller löpande kostnader ger inte automatiskt en ägarandel. Om pengar ska vara ett lån eller betalning för en andel bör ni reda ut det och dokumentera upplägget.
Möbler och annat ni använder i hemmet
Bohag är exempelvis soffa, matbord, säng och hushållsmaskiner som är avsedda för det gemensamma hemmet. En soffa som köps när ni flyttar ihop kan alltså omfattas även om bara en av er betalar den. Saker som används uteslutande av den ena sambon räknas inte som gemensamt bohag.
Det är klokt att spara köpehandlingar och skriva ner vad ni tog med er till det nya hemmet. Dokumentationen kan göra det lättare att skilja gamla tillhörigheter från gemensamma inköp. Fördjupa er i guiderna om bostadsrätt vid separation, hus och villa och bohag vid separation.
Vad ingår inte? Sparande, bil och fritidshus
Sambolagen omfattar inte allt som är viktigt i er ekonomi. Bankpengar, aktier, fonder, bilar och båtar är inte samboegendom. Egendom som huvudsakligen används för fritidsändamål, exempelvis ett fritidshus, ligger också utanför. Detsamma gäller normalt bostad och bohag som inte skaffats för gemensam användning.
Det betyder inte att gemensamt ägda saker blir den ena personens. Om ni äger en bil eller ett fritidshus tillsammans finns ägandet kvar, men uppdelningen hanteras inte genom sambolagens likadelning. Köpeavtal och andra överenskommelser kan då vara viktiga. Ett samboavtal är inte ett allmänt avtal om er bil, era bankkonton eller alla framtida kostnader.
Gåvor från någon annan än sambon och arv eller testamenterad egendom kan också undantas enligt 4 § om det finns ett giltigt villkor om enskild egendom. Villkorets innehåll och vad som har hänt med egendomen behöver bedömas. Det är därför för förenklat att säga att allt arv alltid ligger utanför, oavsett hur det används.
Har ni fått pengar av en förälder till bostadsköpet? Kontrollera både gåvovillkor, ägarandelar och hur bostaden har förvärvats innan ni drar slutsatser om en framtida delning. Läs vår fördjupning om vad som inte ingår i sambolagen.
Hur fungerar bodelning och 50/50-regeln?
När ett samboförhållande upphör kan någon av er begära bodelning enligt 8 §. Utgångspunkten är egendomsförhållandena den dag förhållandet upphörde. Lagen beskriver bland annat att förhållandet upphör när ni flyttar isär eller någon av er avlider. Även vissa domstolsåtgärder kan innebära att det anses upphöra enligt 2 §. Enbart ett samtal om att göra slut behöver alltså inte avgöra den juridiska tidpunkten.
- Identifiera vilken bostad och vilket bohag som är samboegendom och vad ett eventuellt samboavtal undantar.
- Beräkna vardera sambons andel och de skuldavdrag som tillåts enligt 13 §.
- Lägg samman det återstående värdet och dela det som huvudregel lika enligt 14 §.
- Bestäm hur egendomen och eventuell betalning ska fördelas och dokumentera bodelningen skriftligt.
Skuldavdrag betyder inte att ni tar över varandras lån. För skulder som inte hör till samboegendomen får täckning ur den egendomen bara ske i den mån skulden inte kan betalas med annan egendom. Hur skulderna ska räknas kan därför behöva utredas, särskilt om ni har flera lån och tillgångar.
Förenklat exempel: lika värde trots olika betalning
Tänk att Lina och Omar köpt en bostad för gemensamt bruk. Efter tillåtna skuldavdrag finns 600 000 kr i nettovärde att fördela, och i exemplet finns inget annat bohag, inget samboavtal och ingen anledning att jämka. Huvudregeln ger då 300 000 kr till var och en. Att Lina betalade mer av kontantinsatsen ger inte i sig rätt att få tillbaka just den extra summan först.
Exemplet bortser från bland annat värderingsfrågor och eventuella skatteeffekter. I en verklig bodelning behöver hela underlaget gås igenom. Enligt 15 § kan likadelningen dessutom jämkas om den skulle vara oskälig, med hänsyn särskilt till förhållandets längd men också till ekonomin och andra omständigheter. Det finns ingen enkel regel som garanterar ett visst resultat efter ett visst antal år.
I vår guide om bodelning mellan sambor kan ni läsa mer om processen och skillnaden mellan samboavtal och bodelningsavtal.
Begär bodelning i tid – vänta inte på att allt är klart
Vid separation ska begäran om bodelning normalt framställas senast ett år efter att samboförhållandet upphörde. Det är begäran som måste göras inom fristen, inte hela den färdiga bodelningen. Missar ni tidsgränsen kan rätten att kräva bodelning gå förlorad, även om ni fortfarande är oense om bostaden.
Gör gärna begäran skriftligt och spara underlag som visar när den nådde den andra sambon. Det är ett praktiskt sätt att minska risken för en senare tvist om vad som sagts. Vänta inte med begäran bara för att värdering, försäljning eller bankens besked dröjer.
Vid dödsfall gäller en annan frist: begäran ska göras senast när bouppteckningen förrättas. Den regeln gäller också om en sambo avlider inom ett år efter att förhållandet upphörde. Kontakta en jurist tidigt om ni är osäkra på datum, vilken rätt ni har eller vilken begäran som behövs. Reglerna finns i 8 §, och rätten vid dödsfall behandlas även i 18 §.
Olika kontantinsats – prata om vad pengarna betyder
Det är vanligt att en av er har hunnit spara mer eller får hjälp av familjen. Det behöver inte vara ett problem, men ni behöver skilja mellan tre saker: vem som äger bostaden, vad som ska delas vid bodelning och om någon är skyldig den andra pengar. Ett enda dokument löser inte automatiskt alla tre frågorna.
Ett samboavtal kan undanta bostaden från bodelning, så att sambolagens likadelning inte används för den. Ett skuldebrev kan dokumentera en verklig skuld mellan er. Olika ägarandelar kan vara en annan del av upplägget. Vilken kombination som passar beror på hur ni vill hantera både värdeökning, värdeminskning och ett framtida utköp.
Om ni äger hälften var och undantar bostaden från bodelning får den som betalat mer inte automatiskt en större ägarandel. Och om ni äger olika stora andelar men låter bostaden omfattas av bodelning kan likadelningen ändå påverka det ekonomiska utfallet. Dokumenten måste därför fungera tillsammans, inte bara låta rätt var för sig.
Gå igenom vår guide om olika stora insatser vid bostadsköp innan ni bestämmer upplägg. Vid större belopp, gåvovillkor eller osäkerhet om hur en förlust ska fördelas är individuell rådgivning ett klokt nästa steg.
Vad kan ni ändra med ett samboavtal?
Enligt 9 § kan sambor och blivande sambor avtala att bodelning inte ska ske eller att viss egendom inte ska ingå. Ni kan till exempel undanta bostaden men låta gemensamt bohag vara kvar i en framtida bodelning. Ett nytt avtal kan ändra det ni tidigare har kommit överens om.
Avtalet ska vara skriftligt och undertecknat av er båda. Sambolagen kräver inte vittnen eller registrering för samboavtalet. Läs ändå igenom villkoren ordentligt och förvara ett undertecknat exemplar så att det går att hitta. Ett oskäligt villkor kan jämkas eller lämnas utan avseende enligt 9 §; en underskrift är alltså inte en garanti för att varje tänkbart villkor gäller.
Samboavtalet överför inte äganderätt och skapar inte arvsrätt. Det ersätter inte heller ett skuldebrev eller det bodelningsavtal ni kan behöva vid en separation. Om ni gifter er med varandra börjar andra regler gälla, och det är bra att se över vilka handlingar ni då behöver.
På startsidan finns en översikt om samboavtal och vad ni kan reglera. Ni kan också läsa om vår e-tjänst, jämföra med en gratis mall och läsa guiden om att skriva samboavtal själv. Välj individuell juridisk hjälp om er situation kräver mer än ett standardiserat upplägg.
Vem får bo kvar eller ta över bostaden?
Att dela bostadens värde är inte samma sak som att bestämma vem som får bo kvar. Vid bodelningen kan den som bäst behöver bostaden få ta över den om övertagandet också är skäligt enligt 16 §. Det kan exempelvis finnas hänsyn till barnens boende, men barn innebär inte att en förälder automatiskt får bostaden gratis.
Övertagandet kan kräva att den andra ersätts. Om bostaden är belånad behöver också låneansvaret lösas; ett avtal mellan er befriar inte på egen hand någon från ansvaret mot banken. Bankens kreditprövning och de juridiska villkoren är därför viktiga delar av ett möjligt utköp.
För en gemensam hyresrätt eller bostadsrätt som inte är samboegendom finns en särskild övertaganderegel i 22 §. Den som bäst behöver bostaden kan under vissa förutsättningar ta över den. Om ni inte har eller har haft barn tillsammans krävs synnerliga skäl. Regeln gäller inte på samma sätt för en villa som ligger utanför samboegendomen.
Anspråk enligt 22 § ska normalt framställas inom ett år efter separationen, men den som lämnar bostaden har normalt bara tre månader från utflyttningen. Lagen har också ett undantag från ettårsfristen vid dödsfall när den efterlevande bor kvar. Förväxla inte dessa regler med fristen för att begära bodelning.
Vid en tvist kan domstolen i vissa fall besluta vem som får bo kvar tillfälligt enligt 28 eller 31 §. Det finns dessutom samtyckesregler i 23 § som kan begränsa möjligheten att sälja, hyra ut eller belåna det gemensamma hemmet. Utgå därför inte från att ett samboavtal tar bort alla bostadsrelaterade skyddsregler.
Vad gäller om en sambo dör?
Sambor ärver inte varandra enligt lag, oavsett hur länge de har bott tillsammans. Att ha gemensamma barn ändrar inte det. Barn och andra arvingar har arvsrätt enligt ärvdabalkens ordning, medan ett testamente kan ge den efterlevande sambon rätt till arv inom de gränser lagen sätter.
Bodelning är en annan fråga. Vid dödsfall är det bara den efterlevande sambon som har rätt att begära bodelning enligt sambolagen. Den efterlevande har enligt 18 § ett begränsat skydd att ur den behållna samboegendomen efter skuldavdrag få ut upp till två prisbasbelopp som sin andel, i den mån egendomen räcker. Det är inte ett arv och inte en garanti om pengar ur alla den avlidnes tillgångar.
Ett samboavtal som undantar egendom kan påverka vad som finns att fördela vid bodelningen. Det är därför klokt att se över samboavtal och testamente tillsammans, särskilt om en av er äger bostaden eller har barn sedan tidigare. Barns laglott begränsar vad ett testamente kan åstadkomma, och försäkringars förmånstagare kan behöva ses över separat.
Läs mer i guiden om samboavtal, dödsfall och testamente. Primärkällorna är 8 och 18 §§ sambolagen samt ärvdabalkens regler om arv och testamente, särskilt 2–3 och 7 kap.
Om ni inte kommer överens
Börja om möjligt med att samla köpehandlingar, låneuppgifter, kvitton och era avtal. Skriv ner vilka frågor ni är överens om och vilka ni behöver hjälp med. Det gör ofta samtalet mer konkret än att diskutera vem som har gjort mest eller betalat flest vardagsutgifter under hela relationen.
Om ni inte kan enas om bodelningen kan någon av er ansöka om en bodelningsförrättare hos tingsrätten. Förrättaren försöker hitta en lösning och kan annars besluta om fördelningen. Sveriges Domstolar förklarar hur bodelning fungerar och hur ni ansöker om bodelningsförrättare. Det är en annan process än att bara skriva ett nytt samboavtal.
Ta hjälp tidigt om ni är oense om när förhållandet upphörde, om bostaden är samboegendom, om en betalning var ett lån eller om någon har rätt att överta hemmet. En generell guide kan förklara reglerna, men kan inte bedöma bevisningen eller ersätta rådgivning utifrån era handlingar.
Vanliga frågor om sambolagen
Gäller sambolagen automatiskt när vi flyttar ihop?
Ja, om ni stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande, har gemensamt hushåll och ingen av er är gift. Ni behöver inte registrera er som sambor. Det är hur ni faktiskt lever, inte en bestämd tidsgräns, som avgör.
Måste vi dela på allt när vi separerar?
Nej. Bodelningen omfattar som utgångspunkt bara bostad och bohag som skaffats för gemensam användning och inte undantagits. Sparande, bil och fritidshus ingår inte i sambolagens likadelning. Gemensamt ägande kan ändå behöva lösas separat.
Får jag tillbaka min större kontantinsats först?
Inte automatiskt. Om bostaden är samboegendom kan nettovärdet som huvudregel delas lika vid bodelning, trots olika insatser. Samboavtal, ägarandelar och eventuellt skuldebrev behöver passa ihop med det ekonomiska upplägg ni vill ha.
Blir halva min gamla lägenhet min sambos?
Normalt inte om du skaffade och bodde i den för eget bruk innan ert gemensamma boende planerades. Inflyttningen överför inte äganderätt. En hyresrätt eller bostadsrätt kan dock omfattas av den särskilda övertaganderegeln i 22 §.
Hur länge kan jag vänta med att begära bodelning?
Vid separation normalt högst ett år från att samboförhållandet upphörde. Vid dödsfall ska begäran göras senast när bouppteckningen förrättas. Det är begäran, inte den färdiga bodelningen, som måste ske i tid.
Ärver vi varandra om vi har gemensamma barn?
Nej, sambor har ingen automatisk arvsrätt, inte heller när de har gemensamma barn. Ett testamente kan ge ett skydd, men måste respektera bland annat barnens laglott. Bodelning och arvsrätt är separata frågor.
Måste någon bevittna eller registrera samboavtalet?
Nej, sambolagen kräver att avtalet är skriftligt och undertecknat av båda, men inte vittnen eller registrering. Villkoren måste ändå vara giltiga; oskäliga villkor kan jämkas eller lämnas utan avseende.
Vill ni läsa mer? I artikelöversikten finns fördjupningar om bostad, separation och ekonomiska överenskommelser.
Källor och avsändare
Guiden publiceras av Samboavtal.nu, som erbjuder en betald e-tjänst för samboavtal. Informationen och tjänsteerbjudandet har alltså samma avsändare. Lagförklaringarna ovan bygger på följande offentliga källor, lästa den 18 november 2026:
- Sveriges riksdag: Sambolag (2003:376) – särskilt 1–9 §§ om sambor, egendom och avtal, 12–18 §§ om delning och dödsfall samt 22–28 §§ om bostad och tvist.
- Sveriges riksdag: Ärvdabalk (1958:637) – 2–3 kap. om arvsordningen och 7 kap. om laglott.
- Sveriges Domstolar: Så fungerar bodelning – processen när ni är överens eller behöver en bodelningsförrättare.
- Sveriges Domstolar: Ansök om bodelningsförrättare – praktiska steg för en ansökan till tingsrätten.
Lagtexten är primärkällan. Exemplen förenklar för att göra reglerna begripliga och ersätter inte en bedömning av era avtal, bevis eller omständigheter. Vid tvist, stora ekonomiska skillnader, internationell anknytning eller frågor om arv bör ni ta individuell juridisk hjälp.
Frågor om sidan eller något som behöver rättas? Kontakta oss. Läs om avsändaren bakom Samboavtal.nu och om vad vår e-tjänst innehåller innan ni väljer hur ni vill gå vidare.